Norge, Sverige, Danmark och Finland · Norden och Baltikum
Söta bullar
Jäst i de lästa receptenDen nordiska söta bullen — hveteboller, boller, bullar: en mjuk mjölkdeg med smör, socker, ett ägg och kardemumma, jäst en gång, formad till runda bullar, kort slutjäst och gräddad varmt i ca tio minuter. Rik på socker, så de lästa recepten använder en hög dos jäst.
Hydrering 50–60 %. Mjölk, smör och kardemumma · den nordiska bullen
Tio nordiska recept, sex källor — Nilssons grunddegar och födelsedagsbullar, Møllerens, Matprat, Godt.no, samt Tine och Det søte liv för metoden. Kardemumman finns i degen: i 26 av 32 lästa bullrecept, med 1,5 % av mjölet — medianen av de fyra recept som anger den i gram (1,2–1,7 %); recepten som mäter den i skedar använder mindre. Socker från de sex recept som väger det; dl och skedar räknas inte för mängder.
Appens egen version, från 10 publicerade recept från 6 källor.
Innehåller: vete (spannmål som innehåller gluten), ägg, mjölk. Bara utifrån planens rader — kontrollera etiketterna på det du köper.
Vilket sätt
- Söta bullar
- Kardemummaknutar — Utkavlad tunt, bredd med smör, socker och kardemumma, vikt, skuren i strimlor, tvinnad och knuten; äggpenslad och ofta strödd med krossad kardemumma och socker.
- Kanelbullar — Nio recept som väger mjölet, åtta källor, från Norge, Sverige och Finland; ytterligare sex anger mjölet i deciliter och räknas för metoden. Fyllningen är medianen av recepten som väger den — smör 11 % och socker 14 % av mjölet — med kanel efter smak, eftersom inget recept väger den. Äggpensling i åtta av nio, pärlsocker i fem. Sverige bakar dem små, med snittytan uppåt i pappersformar med pärlsocker; Finland skär rullen snett och trycker varje bit till ”öron” (korvapuusti); Bergens skillingsboller är stora och har socker ovanpå. Kardemumma i sju av de nio degarna, med husets 1,5 %.
- Kanelsnäckor (danska) — Fem danska recept, fem källor: en äggrik deg — ägg i fyra av fem, 23 % av mjölet — med lite socker, en rejäl remonce av mjukt smör och farinsocker, båda ca 38 % av mjölet (medianerna av recepten som väger dem), och glasyr i fyra av fem, 41 % av mjölet i de två som väger den. Ett recept väger sin kanel, 10 g till 350 g mjöl; de andra anger den i skedar. Bageriets kanelsnegl av laminerad wienerbrödsdeg är en annan produkt. 12 snäckor à 65 g: medianen av antal och vikt, avrundad (app).
- Lussekatter (saffransbullar) — Fyra lästa recept, två källor (ICA, Nilsson): den klassiska svenska saffransbullen utan ägg — saffran 0,11 % av mjölet, ca 1 g till 900 g. Socker från de två recept som väger det. S:et är julgalten; russin tryckta i snirklarna, blötlagda först i tre av de lästa recepten. Stilen med kvarg är en egen variant.
- Lussekatter med kvarg — Tre recept, tre källor (ICA, Arla, Nilsson): saffransbullen gjord mjukare med kvarg — 26 % av mjölet — och mindre smör. ICA:s recept anger mjölet i deciliter med sidans egen gramuppgift bredvid, vilket räknas som vägt (ägarens regel). Socker från det enda recept som väger det. Arlas använder Kesella; appens kvargrad är 1 %-sorten.
- Semla (fastelavnsbolle) — Sex recept som väger mjölet, sex källor, från Sverige, Norge och Finland: bulldegen med ett ägg (fyra av sex) och kardemumma (sex av sex); bakpulver eller hjorthornssalt i två, så det utgår. Socker från de två recept som väger det. Avsvalnade, toppen bortskuren och fyllda — mandelmassa och vispgrädde i Sverige, sylt och grädde i Norge, endera i Finland; fyllningen är ditt val. En norsk fastelavnsbolle för sig har bara ett vägt recept, så den delar den här versionen.